onsdag 19 december 2007

Det är ju tyvärr inte tanken som räknas

"Nu kan rika köra miljövänligt"

Skriver Aftonbladet angående den nya så kallade miljöbilen Koenigsegg CCXR. Den har effekt på 1018 hästkrafter, alltså ungefär 9-10 gånger mer än en mellanstor bil. Bränsleförbrukningen är naturligtvis därefter, omkring 2 l etanol milen vid blandad körning och tillåten hastighet (man kan ju för övrigt fråga sig vad som är poängen med att kunna köra i 400). Till det ska läggas de där 25 % som "försvinner" när man beräknar bränsleförbrukning enligt EU:s biltillverkarvänliga metod.

Häromdagen skrev DN att det behövdes vete motsvarande 240 limpor för att tanka en normalstor Volvo med etanol. Det ställer liksom allting på sin spets, för plötsligt blir det en direkt motsättning mellan vårt energislösande sätt att transportera oss och de där svältande barnen på affischen bakom Idol-Måns på TV-galan.

Sen är det förstås inte bättre att använda mineralolja bara för att vi inte kan äta den. Problemet ligger istället i hur vi använder vår energi. För att transportera en bil på ett ton upp till Eiffeltornets topp åtgår 1 kWh energi. Det är lika mycket som när du drar på spisen på max en timme.

För att köra ovan nämnda Volvo en timme åtgår kanske 85 kWh, förmodligen ännu mer om man räknar in att de flesta resor människor gör är korta och i stadstrafik. Det är alltså ett oerhört slöseri med resurser och vi kommer aldrig lyckas ersätta bensinen med förnybara bränslen. För att driva EU:s bilflotta förnyelsebart behövs odlingsytor motsvarande kanske 30-40 gånger de som finns i EU idag (ännu mycket mer yta krävs om vi också vill producera mat, vilket ju kan vara bra). Läs mer i den här artikeln i Forskning och Framsteg.

Om det var något politikområde som den rödgröna sidan hade större trovärdighet i inför valet i fjol, så var det nog hur vi ska hantera miljö- och klimatproblematiken. Det som borgarna hade att komma med var "inga höjda energiskatter", sänkt bensinskatt och utbyggd kärnkraft. Och C frångick sitt kärnkraftsmotstånd. Visserligen hade ju inte miljöfrågorna samma status som idag, men borgerliga spindoctors insåg naturligtivs slagkraften i dem, och kläckte den briljanta idén Miljöbilspremie. I varje debatt kunde sedan Maud lyfta fram denna och klara sig undan, för att strax därefter dra vändan om "vardagspusslet" ett varv till. Kanske avgjorde premien därför valet.

I sig är en miljöbilspremie inte så jättefel. Visserligen tvingas alla, även jag som inte har någon bil, vara med och betala för att några (mestadels medelålders män) ska kunna köpa ny bil. Men det är okej så länge åtgärden verkligen förbättrar miljön. Problemet är att så som premien är utformad idag så är miljöförbättringen väldigt liten. Hade premien gällt små, bränsleeffektiva bilar hade den kunnat fungera. Men det gör den inte och idag kan man köra omkring i en Volvo V-70 som drar dryga litern bensin milen bara för att den rent teoretiskt går att köra på etanol. Ska man införa en premie bör den därför ligga på miljöbränsle. Men, vilket resonemanget ovan visar, inte ens det räcker tyvärr. För det är energianvändningen som är problemet.

Och att Andreas Carlgren klassar Koenigsegg som miljöbil gör den tyvärr inte miljövänlig. Det visar bara att premien inte fungerar.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja, troligen sa det ar