Varför inte tala sanning?

Det frågar sig Peter Wolodarski i söndagens DN och syftar på att både Sahlin och Reinfeldt talade om ett bra val på valnatten för en vecka sedan. Sen skriver han en lång krönika om hur mycket folket tycker om folkpartiet. Och han är förresten inte ensam om att dra långtgående slutsatser om opninion på hemmaplan utifrån valresultatet. Och visst kan man tolka valresultatet på det sättet, men det är inte rätt. För Wolodarski, och de flesta andra jag hört, glömmer en helt avgörande faktor; 57% av svenskarna valde att inte utnyttja sin rösträtt, en siffra som skulle varit ännu högre om inte Piratpartiet deltagit. Det är meningslöst att jämföra detta valresultat med ett riksdagsval där 21% väljer soffan.

Wolodarski hävdar vidare att högerpartierna gick framåt, för, i procent fick de ju något mer än oppositionen. Och så kan man tolka det, men det har ingenting med vetenskaplighet att göra. I Djursholm röstade nämligen 65%, i Bromma 70%. I Tensta färre än 20%. Men den lilla detaljen glömmer Wolodarski. Utan att ta med de faktum att 1: borgerliga väljare är betydligt mer benägna att gå till vallokalen och 2. att EU-positiva troligen är mer benägna att rösta i EU-parlamentsvalet, så blir en analys inte bara meningslös, den blir direkt felaktig. Men det är klart, tar man hänsyn till valdeltagandet så måste ju slutsatsen bli att högerpartierna gjort ett uselt val, Moderaterna (18,8%) uslast av de usla. Så om Wolodarski höll sig till sanningen skulle han inte bli långlivad på ledarplats. Vi förstår varför du inte talar sanning.

En dyrköpt seger?

Har ju inte riktigt tagit henne på allvar, något jag uppenbarligen inte är ensam om. Faktiskt svårt att göra det. Finns väl knappast någon kandidat, Alf Svensson inräknad, som kommit så lindrigt undan som hon. Medan Schyman tvingats försvara sig mot låga påhopp och fördomar om henne och F!s politik, så har Corazza Bildt glidit in på en fet räkmacka. Har hon fått en enda tuff fråga? Igår intervjuades hon i Studio 1 och jag blev verkligen uppörd, upprörd på ett sätt som jag sällan blir. Det är fan inte klokt att en människa med sådana löjligt låga kunskaper om samhälle, politik, EU etc. väljs till parlamentariker. Och det är faktiskt ett demokratiskt problem att hon inte ställts mot väggen.

I intervjun igår svarade hon samma sak på varje fråga; det är viktigt att vi arbetar tillsammans för maten. Maten, maten, maten, gång på gång, likt en robot. Inte ens hur det ska göras, bara därför att (likt en trotsig sjuåring). Sveriges radio brukar ha slipade journalister som följer upp med tuffa frågor, men antagligen blev Monica Saarinen så paff av hennes okunnighet att hon tappade tråden. Till sist får Corazza Bildt en bra fråga; hur ska hon kunna samarbeta med Berlusconis konservativa parti? Jo, säger hon, det är ju viktigt att vi arbetar gemensamt för maten. Basta! Men den här gången kommer hon inte så lätt undan och får samma fråga igen. Samtidigt i huvudet på Anna-Maria Corazza Bildt: Ooops, error...matharangen kanske inte funkar en gång till...kortslutning i hjärnan, data output error...men...äh...har det! Berlusconi har inte blivit vald!, svarar hon påtagligt pressad. Vad!?, har inte Berlusconi blivit vald, vill jag så gärna gärna gärna att Saarinen ska fråga men...Klockan är kvart i fem, här är Ekot.

Jag hoppas att medierna bättrar sig nu när hon faktiskt har en tydlig maktposition, och vågar ställa de där tuffa frågorna. Och jag hoppas att de moderata väljare som kryssat henne skäms varje gång hon framträder. Fast det är nog att hoppas på för mycket. Men så blir jag förhoppningfull när jag tänker mig henne i nästa års valrörelse, om hon nu tillåts vara med vill säga. Hennes seger i parlamentsvalet kan visa sig dyrköpt för Reinfeldt.

Framtidsdagar?

I helgen som gick var cirkusen i stan. Kommunalråd och riksdagsmän gästade Västerås för att diskutera socialdemokratins framtidsfrågor. Själv var jag där som funktionär och kan konstatera att det finns en hel massa att diskutera om socialdemokratin ska ha en ljus framtid.

Vad är poängen?
1000 personer åker från när och fjärran för att träffas över en helg för att göra… vadå? De som orkar går på seminarier som de redan hört många gånger tidigare. Vi vet att typ 98 % av det vi får höra kommer att vara som bortblåst när vi passerar tröskeln på väg ut. Ändå hålls dessa seminarier på vartenda arrangemang, antagligen för att de är ett effektivt sätt att slå ihjäl tiden fram till lördagskvällens obligatoriska fest.

Är det värt pengarna?
Hotellboende och resor för 1000 personer, hyra av kongresscentret, lunch och middag med två band, ståuppkomiker och DJ antar jag handlar om ett antal miljoner kronor. En kongress måste förstås kosta en del, men för ett icke-arrangemang som framtidsdagarna är det ruskigt mycket pengar. Bara en sådan sak som vinet till middagen. För det första kan man ju diskutera hur lämpligt det är att ett parti med, åtminstone historiskt sett, nära band till nykterhetsrörelsen lägger pengar på spritdrycker. För det andra kan man fundera över mängderna; tre glas vin till maten plus välkomstdrink. Det landar på åtminstone 150 000 kr. Förvisso trevligt, men att plocka pengar ur partikassan för att köpa vin åt ett gäng välbetalda kommunalråd och riksdagsmänniskor är minst sagt en märklig prioritering.

Och man kan faktiskt jämföra. Bara som ett exempel skulle socialdemokraterna kunnat anställa en person på heltid fram till valet i juni för de pengar som brändes på alkohol under lördagskvällen. Tänk om partiet, istället för att slänga några miljoner på vad som i praktiken var en gratisfest för partitopparna, kunde valt att t.ex. köpa in två kursgårdar åt SSU eller öka stödet till alla S-föreningar som knappt har råd med fikabröd på mötena. Men viljan att tänka nytt verkar tyvärr inte finnas. Därför blir helgens framtidsdagar en jobbig påminnelse om hur omodernt partiet är på många sätt. Snälla Mona och Marita, det är inte Twitter eller Youtube som är framtiden. Ska partiet ha en framtid måste vi bli ett parti för våra alla medlemmar, vi måste få igång ett engagemang på den lägsta nivån i partiet, i våra föreningar. Helgens framtidsdagar visar att det är väldigt långt kvar att gå.