måndag 2 februari 2009

Framtidsdagar?

I helgen som gick var cirkusen i stan. Kommunalråd och riksdagsmän gästade Västerås för att diskutera socialdemokratins framtidsfrågor. Själv var jag där som funktionär och kan konstatera att det finns en hel massa att diskutera om socialdemokratin ska ha en ljus framtid.

Vad är poängen?
1000 personer åker från när och fjärran för att träffas över en helg för att göra… vadå? De som orkar går på seminarier som de redan hört många gånger tidigare. Vi vet att typ 98 % av det vi får höra kommer att vara som bortblåst när vi passerar tröskeln på väg ut. Ändå hålls dessa seminarier på vartenda arrangemang, antagligen för att de är ett effektivt sätt att slå ihjäl tiden fram till lördagskvällens obligatoriska fest.

Är det värt pengarna?
Hotellboende och resor för 1000 personer, hyra av kongresscentret, lunch och middag med två band, ståuppkomiker och DJ antar jag handlar om ett antal miljoner kronor. En kongress måste förstås kosta en del, men för ett icke-arrangemang som framtidsdagarna är det ruskigt mycket pengar. Bara en sådan sak som vinet till middagen. För det första kan man ju diskutera hur lämpligt det är att ett parti med, åtminstone historiskt sett, nära band till nykterhetsrörelsen lägger pengar på spritdrycker. För det andra kan man fundera över mängderna; tre glas vin till maten plus välkomstdrink. Det landar på åtminstone 150 000 kr. Förvisso trevligt, men att plocka pengar ur partikassan för att köpa vin åt ett gäng välbetalda kommunalråd och riksdagsmänniskor är minst sagt en märklig prioritering.

Och man kan faktiskt jämföra. Bara som ett exempel skulle socialdemokraterna kunnat anställa en person på heltid fram till valet i juni för de pengar som brändes på alkohol under lördagskvällen. Tänk om partiet, istället för att slänga några miljoner på vad som i praktiken var en gratisfest för partitopparna, kunde valt att t.ex. köpa in två kursgårdar åt SSU eller öka stödet till alla S-föreningar som knappt har råd med fikabröd på mötena. Men viljan att tänka nytt verkar tyvärr inte finnas. Därför blir helgens framtidsdagar en jobbig påminnelse om hur omodernt partiet är på många sätt. Snälla Mona och Marita, det är inte Twitter eller Youtube som är framtiden. Ska partiet ha en framtid måste vi bli ett parti för våra alla medlemmar, vi måste få igång ett engagemang på den lägsta nivån i partiet, i våra föreningar. Helgens framtidsdagar visar att det är väldigt långt kvar att gå.

1 kommentar:

Johanna sa...

Jag har saknat dig på bloggen Anders! Tack för ditt inlägg, eftersom att jag inte var med så kan jag inte tycka så mycket om det. Men du har helt klar intressanta funderingar!

/Johanna