lördag 13 december 2008

Om att måla in sig i ett hörn

I närheten av mitt hus ligger ett gammalt industriområde. Ett eget kvarter lite utanför stadskärnan. Kopparlunden heter området och känner du igen det beror det kanske på att det där som Åsas pappa arbetar i boken Mig äger ingen. Jag tar en promenad där ibland, känner atmosfären. Det är den där typen av äldre industriområde klätt i rödbrunt tegel och grå kullersten, inte som dagens trista i vit plast och korrigerad plåt. Trots att det är många år sedan den tunga industrin försvann härifrån, tycker jag mig ibland höra maskiner slamra när jag går där. Och vilket vackert namn förresten på ett industriområde, Kopparlunden. Inte som Huddinge Östra eller så.

På en rostig stolpe där i Kopparlunden sitter resterna av ett litet klistermärke. Såhär efter kanske 30 år är det knappt läsbart, men med lite fantasi kan man urskilja "Köp Svenskt, rädda teko-industrin. SSU". Jag kommer att tänka på det där klistermärket när jag läser om regeringens 28-miljardersprogram för att rädda bilindustrin. Regeringen, oppositionen, IF Metall, Bil Sweden - nästan alla verkar tycka att det är väl spenderade pengar. Fast jag håller inte med.

Härom kvällen diskuterades detta i SVT:s Debatt. Fast diskuterades är ju fel ord, för Debatt är inget diskussionsprogram, åtminstone inte om man med diskussion menar konstruktiv dialog där olika åsikter möts. Istället verkar det handla mest om att skrika ut sin åsikt, högst och mest i falsett vinner. Människor bjuds in för att kasta skit på varandra och de få vettiga, insatta, kunniga personerna ges max 20 sekunder, sen tycker Josefsson att det blir dålig TV och avbryter. Men i alla fall... en av deltagarna var en ekonom från någon av alla högertankesmedjor, minns inte namnet. Killen tyckte att det var jättekonstigt att arbetarrörelsen ville att staten skulle gå in med pengar för att rädda Volvo PV och SAAB, för det var ju en naturlig del av samhällsutvecklingen att företag gick i konkurs. Och det har han ju rätt i.

Det är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen som den sett ut under många decennier, och som varit framgångsrik när det gäller tillväxt och låg arbetslöshet. De företag som är olönsamma, lågproduktiva kan inte överleva på sikt, det är bara dumt att streta emot och speciellt dumt att peta in skattepengar. De effektiva företagen överlever och skapar ekonomisk utveckling, människor får anställning. Visst, högerkillen har rätt, men han råkar glömma en liten detalj.

Och det han glömmer är att en dynamisk arbetsmarknad kräver ett stabilt socialt skyddsnät. Som det ser ut nu får de som tvingas ut i arbetslöshet kanske hälften av den tidigare lönen i a-kassa. Det drabbar inte bara dem själva och deras familjer. Att människor inte har pengar att handla för är ett problem för hela samhället. En snöboll sätts i rullning. Ju fler arbetslösa med låg ersättning, desto sämre total köpkraft, vilket i sin tur gör det svårare för restauranger, butiker, frisörer etc. att få verksamheten att gå ihop. Ännu fler förlorar jobbet vilket minskar kommunernas skatteintäkter och leder till uppsägningar inom skolan och vården.

Vidare krävs ett fungerande utbildningssystem, så att människor kan ta de jobb som skapas i de mer effektiva företagen. Och så har det ju varit. Sverige drabbades inte av massarbetslöshet när tiotusentals förlorade sina arbeten inom varvs- och Tekoindustrin. Och trots SSU:arnas Köp Svenskt-kampanj gick inte staten in med några omfattande stödprogram. Den nuvarande regeringen minskar dock antalet platser inom vuxenutbildningen. Kommunerna får inga pengar när staten prioriterar skattesänkningar.

De sänkta ersättningsinvåerna och de minskade möjligheterna till omskolning gör nu att regeringen är tvungen att stödja Volvo PV och SAAB ekonomiskt. Den har målat in sig i ett hörn och kan inte göra på något annat sätt. Konsekvenserna av arbetslösheten blir helt enkelt så svåra.

Använd pengarna till vettigare saker
Vaknar tidigt och knäpper på TV:n, reprisen av gårdagens Mittnytt. I Östersund planeras uppsägningar inom vården och en gymnasieskola i Timrå ska dra in var tredje lärartjänst nästa år. Tänk om bara en liten del av de 28 miljarderna istället användes till att säkerställa kvalitet i välfärden. 28 miljarder motsvarar omkring 300 heltidsanställningar i varenda svensk kommun. Jag tycker att det är bättre spenderade pengar, bifall någon?

2 kommentarer:

Anders sa...

Två kommentarer

ETT:

Du talar om köpkraften... Då är frågan vilken köpkraft du vill rädda, den som är bra eller den som är dålig, sett ur de långsiktiga hållbarhetsaspekterna?

Sån köpkraft du nämner här, som ett biobesök, ett resturangbesök och liknande socialt och upplevelsebaserad köpkraft kan ses som bra. Den sliter inte allt för hårt på jordens resurser...

Däremot är det inte vad som i praktiken sker, utan den köpkraft som skall bevaras är konsumtionens köpkraft, den köpkraft som går ut på ständigt ökad konsumtion, av billiga varor som tillverkas någon annanstans, och är långtifrån hållbar...

Vilken köpkraft avser du?


TVÅ:

De där 300 heltidstjänsterna du uppräknar här, vet inteom det är din egen uträkning ... Men om vi antar att den stämmer helt enkelt:

vilket sätt är detta exempel relevant egentligen!?

De här 28 miljarderna som nu regeringen framlägger, ja, denna gången är det en borgerlig regering som påstås kasta pengarna i sjön jämfört med "förra gången" då en socialdemokratisk regering ville rädda varvsindustrin, som populärt framhållits som exempel den senaste veckan. Problemet med ditt anförda exempel ligger i att de här 28 miljarderna är en engångssumma... Om vi skulle fullfölja tangentens riktning; På vad sätt skulle Sverige göra sig sig bättre tjänat på att i varje svensk kommun anställa i genomsnitt 300 personer - och här det viktiga - under ett års tid för att sedan, vilket måste anses rimligt, sparka dessa personer igen eftersom de 28 miljarderna i verkligheten är en engångssumma till stöd ör bilindustrin. Medans det i ditt exempel ochså måste betraktas som en engångssumma?

Annars blir ju jämförelsen haltande - om det ena är en engångssumma, emedan det andra är en årligen återkommande summa?

...Vips, så är vi uppe i 280 miljarder på 10 års sikt...


F.ö. ett litet tips i en helt annan aktuell fråga, en strålande samtidskommentar:

http://6bilder.se/?p=1430

Mvh och God Jul på dig!
Anders

Anders sa...

1. Visst finns det bättre och sämre konsumtion. Och om någon trodde det så vill jag vara tydlig med att jag inte tycker att vi ska öka konsumtionen av miljöförstörande, resursslukande saker. De exempel jag tog var just sådan mer "upplevelsebaserad" konsumtion (som t.ex. ett besök hos frisören ;).

Jag vet inte riktigt vad du menar med att det är konsumtionens köpkraft som skall bevaras. Det beror ju på vad människor väljer att köpa. Men visst, när man studerat hur människor faktiskt använder sina pengar så är det väldigt sällan till sådan mer hållbar konsumtion. Ökar tillväxten med 10% så används 9 av dessa till att köpa prylar, bilar och liknande, och inte till massage och biobesök. Tyvärr. Men visst, jag ska vara mer tydlig nästa gång.

2. Det är min egen beräkning utifrån att varje heltidstjänst kostar ca 400000 inkl. skatt och arbetsgivareavgifter, plus att kommunen får tillbaka en del via kommunalskatten. Det kan vara fel att räkna så, jag är ingen expert och den som vill får gärna granska och komma tillbaka så ska jag ändra siffran.

Anledningen till att jag nämnde de där pengarna var mest för att få en uppfattning om hur mycket stålar det handlar om. Om du vill kan du ju dela upp det på 100 st 3-årstjänster i varje kommun, eller nåt. Eller så får Nynäshamn alla slantarna och kan anställa 10 000 personer i 10 års tid. Fatta vilken kommunal service!

Men mest ville jag säga att jag inte tycker att det är smart att slänga en massa pengar på företag som ändå inte verkar ha någon framtid. Däremot kan staten gott stödja företag som Scania och Volvo lastvagnar för att göra dem mer energisnåla.

Ska kika på länken. Tack för kommentaren och ha en trevlig jul.