måndag 15 juni 2009

Varför inte tala sanning?

Det frågar sig Peter Wolodarski i söndagens DN och syftar på att både Sahlin och Reinfeldt talade om ett bra val på valnatten för en vecka sedan. Sen skriver han en lång krönika om hur mycket folket tycker om folkpartiet. Och han är förresten inte ensam om att dra långtgående slutsatser om opninion på hemmaplan utifrån valresultatet. Och visst kan man tolka valresultatet på det sättet, men det är inte rätt. För Wolodarski, och de flesta andra jag hört, glömmer en helt avgörande faktor; 57% av svenskarna valde att inte utnyttja sin rösträtt, en siffra som skulle varit ännu högre om inte Piratpartiet deltagit. Det är meningslöst att jämföra detta valresultat med ett riksdagsval där 21% väljer soffan.

Wolodarski hävdar vidare att högerpartierna gick framåt, för, i procent fick de ju något mer än oppositionen. Och så kan man tolka det, men det har ingenting med vetenskaplighet att göra. I Djursholm röstade nämligen 65%, i Bromma 70%. I Tensta färre än 20%. Men den lilla detaljen glömmer Wolodarski. Utan att ta med de faktum att 1: borgerliga väljare är betydligt mer benägna att gå till vallokalen och 2. att EU-positiva troligen är mer benägna att rösta i EU-parlamentsvalet, så blir en analys inte bara meningslös, den blir direkt felaktig. Men det är klart, tar man hänsyn till valdeltagandet så måste ju slutsatsen bli att högerpartierna gjort ett uselt val, Moderaterna (18,8%) uslast av de usla. Så om Wolodarski höll sig till sanningen skulle han inte bli långlivad på ledarplats. Vi förstår varför du inte talar sanning.