Jag är en bitter, tråkig och politiskt korrekt jävel, och som tur var slapp jag vara glad så länge. Nån timme senare strötittade jag nämligen på fyrans debattprogram. Divan Kerstin Dellert uttalade sig om en nyöppnad privat cancerklinik i Stockholm och tyckte att man ju ska få betala för sin vård om man vill det. Hey, det är väl ingen stor grej. Typiskt svenskt att vara emot. Och det gör ju bara den offentliga vården bättre. Mmm, bra tänkt där, Kerstin.
Skönt att slippa vara på gott humor när man somnar.
PS. Kolla in det här svaret från en annan riktig torris på frågan om vad hon skrattar åt. Helt lysande, måste erkänna att jag drog lite på munnen, men bara lite. DS.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Skönt att det finns fler än jag.. Politiskt korrekta, tråkiga och bittra jävlar alltså.
Vi kanske kan bilda en klubb. Fast det finns nog redan.
En samling politiskt korrekta, tråkiga och bittra människor, låter som min s-förening.
Nä nu var jag elak. Politisk korrekthet är ju något vackert! De politiskt korrekta är hjältar. Det är de som tar fajten vid fikabordet när någon kläcker ur sig att "invandrarna tar våra jobb". Leve den politiska korrekheten!
Kanske ingen klubb, men i alla fall ett löfte om att aldrig sluta? En tummis på att aldrig sluta vara jobbig, PK, bitter och tråkig!
För du vet, om vi är många som är det så blir det mindre jobbigt för den enskilda. (Haha. På tal om att vara PK...)
Ja, du är så klok, Joanna. Håller med dig om att en klubb kanske inte är någon bra idé, för tänk om vi blir så många att vi liksom påverkar opinionen så att alla plötsligt politiskt korrekta. Och som politiskt korrekt så ska man ju vara lite underdog. Betyder det att vi måste bli politiskt inkorrekta då?
Förmodligen inte, men en tummis låter mer säkert. Det tar vi!
(Var du ironisk nu? Nu blev jag plötsligt väldigt osäker här.) Men, ja. Irriterande klok faktiskt. Det är lite grand min grej. :)
Tanketråden om det politiskt korrekta blev för svår för mig.
Nja, det var faktiskt inte så mycket ironi den här gången. Syftade på det du skrev om att det blir mindre jobbigt för den enskilde om vi är många. Och det var så fint och jag blev så rörd.
Vi behöver inte prata PK-het mer. Tycker ändå vi kom långt i diskussionen, uppnådde ju till och med en tummis! Det är inte alla diskussioner man gör det i.
Skicka en kommentar