Jag vet ju att världen är orättvis, men kan ändå bli överraskad av hur illa det verkligen är. Ett konkret exempel som svider; den andra januari, förra onsdagen alltså, vid lunchtid hade en familj i USA använt lika mycket energi som en familj i Tanzania kommer att göra under hela året. Så är det år efter år. Och då drabbar dessutom förstärkningen av växthuseffekten familjen i Tanzania hårdast, trots att den alltså har minst skuld. Kanske en sisådär tvåhundradedel av skulden, vad vet jag. Om skuld nu kan mätas i siffror.

Ett annat exempel fick jag av Starkt Material i P3 för några dagar sedan. Lyssna 30 min in i timme 2. Både tankeväckande och så sjukt att det blir roligt. Fast sen blir man bara arg.